Kung Inge (Stenkilsson) den äldre (av Sverige)

Inge blev troligen vid 1070-t jarl i Västergötland. Han gifte sig med en ung flicka, känd för sin fromhet. Hon hette Helena men kallades för det mer svenskklingande Elin (av Skövde). Inge och Elin fick tillsammans i rask takt tre barn, sonen Ragnvald och döttrarna Margareta (fredskulla) och Kristina.

Kung i Sverige eller möjligen endast i Västergötland. Han regerade troligen från slutet av 1070-talet.
Inge gynnade kristendomen och lät tillsammans med hustrun Helena anlägga nunneklostret i Vreta. Inge fördrevs 1084 av sin hedniske svåger Blot-Sven för sin ovilja att delta i blotet. Ersattes av denne under 3 år, men återkom 1087, dräpte Blot-Sven och brände Uppsala hednatempel. Hans förbindelser med påven är omvittnade i ett brev från Gregorius VII 1080, i vilket han kallades "Ingo gloriosus Suetonum Rex - Inge, svearnas ärorike konung".

Under Inges regering hölls ett fredsmöte ("trekungamötet") i Kongahälla, nära det nuvarande Kungälv, då Inges dotter Margareta Fredkulla giftes bort med kung Magnus Barfot av Norge.