Khde Elof Engelberti Terserus

Studerade vid tyska universitet och blev filosofie magister i Leipzig. Konung Johan III:s sekreterare 1590. Skolmästare i Västerås 1594-03-13. Vice kyrkoherde i Leksand 1598-06-17. Prost över hela Österdalarne under sin faders sjuklighet. Konfirm. på tjänsten därst. 1602-08-17. Död 1617-08-12 och begraven i Leksands kyrka, där hans och hans första hustrus epitafier av täljsten med svenska verser uppsattes. 'Han reste hemifrån och utomlands med adliga disciplar för att undgå sin styvmoders hat. Erhöll av professorn i grekiska vid Leipzigs universitet Johannes Posselius namnet Terserus, emedan han allenast tre gånger kommit för sent till hans föreläsningar. Bemödade sig mycket 1598 att stilla dalkarlarnas raseri vid det så kallade nävtåget, varom han författat en berättelse. Var en lärd man och fick av hertig Carl 48 tunnor spannmål årligen, för det han skulle översätta Johannes Magni historia om Svea och Göta riken på svenska.'.
Källa: Riddarhusets stamtavlor

Efter studier i Rostock och Leipzig blev han skolmästare i St Tuna, Hedemora och Västerås Sedan fadern 1597 drabbats av slaganfall var han från 1598 dennes vice pastor och från 1602 kyrkoherde i Leksand. Han anhöll dock före faderns död att få bli förflyttad från Leksand på grund av sin styvmors "hårdhet".

I tidens politiska händelser deltog han mycket aktivt och i konflikten mellan Sigismund och hertig Karl tog han aktiv ställning för den senare. 1613 utskrev han en klagoskrift till kungen från allmogen i Dalarna, men verkade senare för att lugna allmogen.

Gift 1:o 1597 med Anna Danielsdotter, född 1570-10-03, död 1609-11-00. Dotter av kyrkoherden i Vika pastorat av Västerås stift Daniel Danielis (Svinhufvud i Västergötland, nr 199) och hans 1:a hustru Brita Nilsdotter. Gift 2:o 1610 om hösten med Margareta Säbråzynthia, Stormor i Dalom kallad, i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1618-09-20 med mannens efterträdare i ämbetet, kyrkoherden Uno Trulsson Troilus, född 1586, död 1664, en av stamfäderna för adliga ätten von Troil, nr 2039), född 1594-03-05 död 1657-06-11, dotter av kyrkoherden i Säbrå pastorat av Härnösands stift Johannes (Hans) Laurentii (Bure) och Kerstin Henriksdotter Zynthia samt faster till stadspresidenten Nils Bureus, adlad Burensköld, nr 614.

----
gift 1. gången 1591 med N.N. (troligen inga barn), gift 2. gången 1597 med Anna Danielsdotter Svinhufvud (dotter till kyrkoh. i Vika Daniel Svinhufvud, f. 3/10 1570 i Vika s:n, d. i barnsäng i nov. 1609 i Leksand), gift 3. gången 1610 med Margareta Zebrozynthia Bure ("Stormor i Dalom" f. 5/3 1594 i Prästgården, Säbrå s:n, d. 11/7 1657 i Leksand), död den 12 augusti 1617 i Leksand.

Denne man, som var en mäktig och märklig prost i Leksand, var den som antog namnet Terserus. Han tycks praktiskt taget ensam ha avstyrt en blodig resning av dalkarlarna under det s.k. Näftåget i samband med Sigismunds anspråk på tronen och därvid visat stort mod. Härom kan man läsa i Nordisk Familjebok (Uggleupplagan) och utförligare i Berättelser ur den Svenska Historien. /SZ

Beträffande namnet Terserus, ska det från början ha varit ett skämtsamt tillmäle från hans studietid från hans professor (i Rostock eller Leipzig), som anmärkte på att han kommit för sent tre gånger till föreläsningar ("ters erus"). Min morfar hävdade att innebörden var att han bara kommit för sent 3 ggr under hela sin studietid. Tro det den som vill! /SZ

I Herdaminnena för Västerås stift, där Dalarna ingick, kan man om honom läsa:

Tidigt måste han, för styfmodrens hårdhet, öfwergifwa hemmet och begaf sig, efter flera års studier inom riket, med adliga disciplar till Tyskland, der han antog namnet Terserus i anledning deraf att han blott tre gånger kommit sent i Professor Posselii collegier. Blef Phil. Magister i Leipzig, men intet acad. specimen har träffats efter honom. Hans första tjenst war wid Kon. Johans hof såsom dess Secreterare, men för det liturgiska bullret och partioroligheterna öfwergaf han tjensten och sökte hos sin mosters man, Biskop Bellinus i Westerås, skydd och befordran.

Finnes först warit Rector Scholae i Hedemora, men 1595 flyttad till Rectoratet i Westerås och war s. år Orator i prestmötet. Efter fadrens olyckliga sjukdom blef han af Biskop och Domcapitlet 1598 sänd till Leksand med interimsfullmagt på pastoratet, och åliggande, att försörja sin fader och dess hus. Efter gubbens död gaf Konungen 17 Aug. 1602 confirmation på tjensten med dess förmoner, och innehöll collationsbrefwet äfwen, att han skulle på behaglig tid uppbära 48 t:r säd af Biskopskulla kyrkoherberge för sitt omak att på swenska vertera Johannes Magni Historia. Prost war han öfwer hela Öster-Dalarne.

Lärd, werkligen upplyst, oförskräckt och drifwande, werkade han icke allenast i sitt egentliga kall, utan äfwen såsom politicus för det allmännas säkerhet och bästa. Stiftets fullmägtig på alla riksdagar hade han stort inflytande med sina råd. Under det bekanta Näftåget 1598 war han nästan den ende, som med klokhet och mannamod frälste mångas lif och bidrog till rättwisa och ordning ibland den förbittrade allmogen. Likaså i Kon. Gustaf Adolfs första regeringsår, då böndernas misstankar och hat åter uppblossade mot de rika och mägtiga, sökte han med tal och skrifter taga adeln i förswar, och han wann sitt ändamål att stilla missnöjet. På Ståthållaren C. Bondes wägnar utskref han flera bref till Dalfolket, och på riksdagen i Örebro 1614 blef honom ombetrodt att framgent waka öfwer lugnets bibehållande.

Att han ock war känd för theologisk kunskap synes deraf, att då Swenska Bibelversionen 1615 skulle öfwerses och förbättras, war han ålagd att deltaga i arbetet. Det wore en skyldig rättwisa emot den owanligt förtjente mannen, att historien samlade alla de skrifter, bref och minnesmärken som finnas efter honom, äfwensom de bewis regeringen och landet gifwit honom af sin tacksamhet. Wisst är att Kon. Gustaf Adolf på sin resa i Dalarne gjorde honom nådigt besök. Wid Konungens kröning 1617 kunde han såsom sjuk ej närwara, och dog i Aug. s.å. Ett wackert epitaphium öfwer honom uppsattes i Leksands kyrka.

Barn med Anna Svinhufvud:

Pehr Terserus, bergsman vid Kopparberget
Brita Terserus, gift med Olof Jonsson, köpman ib.
Gudelina Terserus, gift med Jac. Skottswink, köpman i Stockholm
Anna Terserus, gift med kronofogden A. Bröms i Hälsingland
Margareta Terserus, gift med Laur. Danielis, kyrkoh. i Enånger
Elisabeth Terserus, gift med bergsman Claes Ericsson i Wilkesbacka
Adolf Terserus, kyrkoh. i Mora
Jöns Terserus, slutl. Biskop i Linköping
Daniel, Engelbert, Georg och Catharina Terserus, döda i ungdomen.
Anm. Här finns flera barn än som uppges av andra källor, och som visas i diagrammet. Kan betyda att Margareta Bure fick överta en ännu större barnaskara än de fem i åldern 5 - 12 år enligt diagrammet? /SZ

Barn med Margareta Bure:

Johannes Terserus, Eloqu. Professor i Åbo
Elof Terserus
Jacob Terserus, Lector i Westerås.
Skrifter: Historia Johannis III:i Sv. Goth. Wand. Regis, 15 ½ ark, af Mag. Elof Terserus, Kongl. Secreterare, Mss. å Linköpings Bibl., tryckt i Nettelblads Schwed. Bibliothek. - Berättelse om Näftåget 1598. Mss. Torde warit skrifwen på Latin, till det mesta följd af Djurdal i dess Disp. de Tumultu Dalecarlio, vulgo Näftåget. - Dalkarlarnes handlingar, som skedde och afhandlade äro åren efter Christi börd 1613 och 1614 per E. T. Umo-Wallensem. Mss. 10 ark. - Tal, Bref m.m., citerade af Hallenberg och flere.

Källa:
www.zenker.se/Anor/elaus_engelberti_terserus_1554.shtml