Kung Björn (Ragnarsson) Järnsida på Munsö

Vikingarna återvände nästan varje år till Andalusien. Den största expeditionen gjordes åren 859-862, då danska vikingar som hållit till vid Seinefloden i Frankrike bröt upp och anförda av Ragnar Lodbroks söner sökte sig söderut. De var över på den marockanska sidan, som vikingarna kallade Blåland, för att ta slavar som de sålde på vägen. De for genom Gibraltar sund, som de kallade Norvasund, gjorde strandhugg i Murcia på spanska sidan, men jagades bort av den nybyggda andalusiska flottan. Enligt traditionen var det den här vikingastyrkan som efter att härjat i trakten av Mallorca plundrade städer längs dagens Riviera för att sedan inta bl.a. Pisa och, enligt legenderna, även själva Rom. Vikingarna slog alltså på slavhandel. Enligt spanska historiker, Juan Lalaguna, levererade nordborna slavar som de tagit högre upp längs kusterna i Europa, kanske från Frankrike. (Källa: Historien om Spanien, Herman Lindqvist)

Invasionen i England år 866 av de s.k. Lodbrokssönerna ledde till att stora områden i sydöstra England lades under dansk överhöghet, men ett försök att införliva även Wessex stoppades av Alfred 'den store', och danskarna tillerkändes den s.k. Danelagen. (Källa: Bra Böcker)