Politipresident. Rådman Johan Rambeau

Johan Andris Olbers efterträdde Johan Rambeau som politikeräldste.

Olga Dahl:
I en biografi över Johan Rambeau (som till Matthias Asmundsson och Brita Hansdotter) beskriver Berg (I3;119) honom "Var en mycket betydande man , som djupt ingrep i stadens öden under Carl XII:s tid". Från en farbror till honom härstammade den värmländska bruksägarsläkten Borgström. Johan Rambeau blev bisittare i kämnärsrätten 1707 och erhöll inte burskap förrän 2.11.1711. Han blev e.o. rådman 31.5.1716 efter Johan Beckman och politiäldste s.å. 1718 blev han politie- och byggnadspresident efter Maull. Av borgerskapet valdes han 21.5.1728 till handelsborgmästare, vilket ämbete han avsade sig. Han gifte sig med Anna 1705, tydligen ett inklinationsäktenskap, ty bruden kom "etliche Wochen danach ins Kindtbett ".

Enligt Berg var hon dotter till Abraham och Sara (och även enligt Elgenstierna), men detta motsägs av följande uppgifter: 1708 uppträdde Dorothea Eek genom sin måg Johan Rambeau. Enligt kämnärsrätten1710 skulle värdering hållas över handelsmannen Johan Rambeaus svärmoder Dorothea Eeks hus. Johan Carstensson Eek hade änkan Dorothea nämnd 1704 o 1705. 1699 pantsatte Johan Carstensson Eijch, borgare i Göteborg sitt hus. Obligationen skrevs på holländska. Hans änka Dorothea nämns 1704. Hon nämnes 1715 som amiralitetsstyrman Johan Carsten Eeks änka.
Johan erhöll stolrum i domkyrkan 1702 och hans hustru 1708
1717 köpte "Edle och högaktad Herr Elster Johan Rambeau" ett betydligt mer statusbetonat stolrum till sin fru Anna Rambeau på södra läktaren 3.

Wilhelm Berg återger i en lång avskrift det väsentliga i bouppteckningen efter Johan Rambeau. Boets behållning efter avdrag för skulder var 27 856 d 12 öre smt.

Hus och gård tillföll sonen Mattias som 1738 var volontär vid fortifikationen. Han avled ogift och kallas hovjunkare i bouppteckningen 1740.

I Sjöströms "Värmlands nation i Lund" har sammanhanget mellan släkterna Rambeau och Borgström skildrats på följande sätt:
Assmund Mattsson i Amsterdam hade sönerna
1. Nils Assmundsson, född i Amsterdam, kom till Sverige omkring 1610. Brukspatron på Borgvik, kallade sig Borgström
2. Matthias Assmundsson, handlande i Göteborg, död 1700. G Birgitta Hansdotter. Sonen Johan (Matthiasson) kallade sig Rambeau.

Är upptagen i en tabell redovisande de hundra rikaste familjerna i
Göteborg och Bohuslän år 1715.
hem.passagen.se/roberl/TAXS.HTM

OM STADEN GÖTEBORGS STYRELSE HANDEL OCH HAMN 1715
"...Nu för tiden består Göteborgska rådet av följande hedervärda män: Johannes Bechman, Jacob Wadst, Frans Schröder, Jahannes Böcker, Wilhelm Utfall, Eric Cederberg [=Cederbourg], Abraham Bruhn, Gerhard von Ölken, Christoffer Christoffersson, Johannes Rambeau, Cornelius Thorson och Kilian Svartz."

Tavla från 1737 (?) som föreställer rådmannen Johan Asmundssen Rambeau, troligtvis från Göteborg. Ej helt säkert vår Johan. Inköpt till museumet 1935.
Stadsmuseets databas med gamla göteborgsfotografier Carlotta.
carlotta.gotlib.goteborg.se/pls/carlotta/VisaPerson?pin_perMasidn=151352