son till Jakob Kurke och Karin Klasdotter Djäkn Ända sedan 1300-talets senare hälft förekommer i Finland släktnamnet Kurke eller Korke, sedermera Kurck, av finska »kurki», d.v.s. trana, det vapendjur, som i början av 1400-talet återfinnes i sigillet för en av bärarna av detta namn. Från den på 1300-talet uppträdande äldste bäraren av namnet ärvdes det nämligen genom en dotter till en gren av ätten Svärd, vilken det ovannämnda undantaget emellertid behöll sitt fäderneärvda vapen, ett svärd mellan tre stjärnor, och redan innan denna yngre ätt Kurck 1522 utslocknat med biskop Arvid i Åbo, upptogs namnet (»Kork») av dennes systerson Jakob, som studerat i Rostock men synes ha dött före sin morbror. Då bruket av släktnamn under 1500-talets senare hälft blev vanligare inom det svenska riket, upptogs namnet Kurck av flera av Jakobs brorsöner, och inom denna yngsta ätt Kurck, som blev friherrlig 1651, ärvdes namnet sedan ända tills den utslocknade 1946. |