Ryttmästare vid Upplandsfanan. Kom ursprungligen från Skottland. Enligt uppgift ordnades äktenskapet med Carin genom Karl IX:s drottning Kristina, som lär ha varit en framstående äktenskapsmäklerska. Död 1609-12-28.
Hans Strang hade lånat ut pengar till Johan III och fick därigenom 1577 som pant vissa gårdar i Kristdala socken, bl a Bråhult, Risinge och Brånäs.[Var uppmärksam på att vissa av uppgifterna nedan rörande Hans
Strang kan vara en sammanblandning med en rytteriöverste John
Strang! Främst gäller denna osäkerhet Hans söner?, Albrekt och
Herkules...]
Hans sigill som användes 1602 års riksdag är mycket likt den skotska ätten Strange of Balcaskie.
"Hans (Jahannes) Strang". "Var förmodligen släkt till en präst i
Irvine, grefskapet Ayr, Skottland, som hette William Strang
[Biographical Dictionary, III, p 410 - Dictionary of National
Biography LU, p. 18 - Uttalas Strång] (1547-1588) tillhörande den
gamla familjen "of Strang" af Balcaskie i skottska grefskapet
Fife." "Han har i Reval (1589 15/9) underskrivit ridderskapet och
adelns supplik till Sigismund i Polen. Han begaf sig sedan till
England, där han uppgifves hafva gift sig, men kom sedan åter
hit." "Denna uppgift (se Klerckerska samlingen) beror sannolikt på
ett misstag och troligen afses här en stallmästare John Strange,
som var född i Stirling vid Fritz of Forth, hvilken kom till
Sverige vid Johan III:s död (1592 ca), hvarvid han gick i svensk
tjänst och blef rytteriöfverste. Han återvände sedan till
Skottland och förde till Sverige sin hustru och sina söner, Albert
och Herkules, hvilka sägas vara stamfäder för en släkt Strange i
Västmanland. [Marryat: Ett år i Sverige, Sthlm 1863, I, s 303]".
"Barn: Magdalena, Karin, Albrekt?, Hercules?." [Carlsson,
"Anteckningar om Kristdala socken, s 102f.]
Angående thenna ätten, har man then tillförlåteliga efterrättelse,
att stamfadern för henne här i Swerige har warit en wid namn
Johannes Strang bördig från Skottland, som wid slutet af konung
Johan then tredjes regementstid kommet hit i landet. Under konung
Sigismund har han waret Ryttmästare för Uplänningarne, och är
troligt att han är then samme Hans Strang, som underskrifwet en
Riksrådens samt Ridderskapet och Adelns böneskrift till konung
Sigismund i Pålen Dat. Revel. den 5 sept 1589, hwilken finnes i
konung Jans historia författad af Aegidio Girs. Åtminstone är thet
wist, att the namnen Johannes, Jahannes och Hans ofta fordom äro
om hwarannan brukade. Thenne Johannes Strang har, efter något
wistande här i Sverige, faret åter till Skottland, giftat sig
ther, och fått twenne söner, Albrect och Hercules; men kommet
tillbaka, och, som likt är, satt sig här neder att bo. Then yngre
sonen Hercules är stamfadren för then nu warande Strangiska
släkten, men om then äldre har man ingen efterrättelse. [S
Troilius, Likpredikan - Jakob Strang, Västerås, 1758, s 66]
Begravd i Hults kyrka, Jönköpings län. Hade förläningar i
Kristdala och Sevede. Ryttmästare vid Upplandsfanan. Kom
ursprungligen från Skottland. Enligt uppgift ordnades äktenskapet
med Carin genom Karl IX:s drottning Kristina, som lär ha varit en
framstående äktenskapsmäklerska. Död 1609-12-28. Hans Strang hade
lånat ut pengar till Johan III och fick därigenom 1577 som pant
vissa gårdar i Kristdala socken, bl a Bråhult, Risinge och Brånäs.
Ryttmästare 1593 för Upplands ryttare, av skotsk härkomst.
Häradshövding i Ydre 1594-1609. Fick av Johan III 1577 sjutton
gårdar, bland annat i Kristdala. Till ursprung skotsk ryttare,
1589 i Reval. Död 28/12 1609. Begravd i Hults kyrka (F).
Förlänades tio gårdar i Ydre och gods i Kristdala tolv stycken,
bland annat Bråhult 1, Bjälebo 2 och fem stycken gårdar i
Gammalkil (E). Bosatt på Skälsnäs säteri, Hult sn (E) 1596,
erhållet i giftet med Karin Bagge.
Frälsegodsen, Småland p 222: HS försvarade Frödingehult, Frödinge
(H) under Skälsnäs. P 296: Även Ingeltorp. N Möre.
Frälsegodsen, Småland p 263: Ruda frälse, Högsby, hade gått i arv
till HS via hustru och sen till hans dotterdotters son Lennart
Ulfsax död 1677, vars successor matrimonii Anders Billingberg död
1709 possiderade i början av 1700-talet. Sid 265: tre hemman i
Melby (förr Medelby), Högsby hade tillhört Halsten Bagge på
1540-talet och gick sen till dottern Brita till Aneby och via
henne i arv till brorsdottern gift med Hans Strang och lydde under
Ekhult på 1600-talet tills dess att det vid arvsskiftet efter
Peter Ulfsax död 1688 tillföll dennes måg Anders Campbell död
1708.
Hans Strang nämns flertalet gånger i Stockholm stads tänkeböcker
från 1576 till 1617. Namnet stavas omväxlande Strang, Stranghe och
Strång:
viij augustj:
"Samme dag kom för rätten Dauid Poll, schotte, och tiltalede en
annen schotte, benempd Hans Strangh, att han skulle haffue
belägrett hans hustru, och sade Dauid, att the wore vdj en cammer
och hade stängdt dören igen, och efther Dauid sådent förnam,
r˙chte han dören vp med gewaltt och fan them både liggiendes i
sängen tilhope. Här till swarede Hans Strangh, att dören war ˙ppen
och icke igen läst, och thå Dauidz hustrv kom in i cammeren, sade
Hans Strangh sigh haffue lägett och soffuett och wiste inthet aff
henne. Men när han waknede, satt hon för sängen och hade någre
perun, som hon gaf honom." Vidare framkommer att Hans vid tiden
för händelsen varit gäst hos Dauid, David Poll, och att Davids
hustru hette Elisabeth Godtgafsdotter. [SST 76-78 s 73, s 226f.]
Rättens sententia blir att eftersom David inte har något vittne
ska Hans "wärie sigh med lagen sielf tolfte huardere, att "the"
inthet annet haffue haft att beställe med hustrv Lisebethe Dauid
schottes, än thet som ärligitt och gott är".
N:r 21. Strang, Hans (i 1. delen oriktigt benämnd Strong) till
Skälsnäs i Hults socken af Jönköpings län, d. 1609 20/12,
härstammade från en gammal skottsk adlig ätt Strang, blef 1589
gift med Carin (Bagge af Berga), som ännu lefde 1629, dotter till
Anders Bagge och Malin Slatte.
Hans Strang var 1581 Konung Johans hoftjänare och ryttmästare för
hoffanan samt blev 1584 1/10 ryttmästare för Upplandsfanan,
hvilket befäl han sedan bibehöll till år 1598, då han måste rymma
ur landet, emedan han med Upplandsfanan stått på Konung Sigismunds
sida mot Hertig Karl. I januari 1600 var han i Wittenstein, där
han synes fört befälet, och ehuru anhängare till konungen, nekade
han polackerna att däri inlägga garnison utan uppgaf i stället
fästet till hertigen (se 1. delen, sid. 87).
Strang, som senast i början av 1570 inkom till Sverige och trädde
i Konung Johans tjänst, erhöll 1577 12/12 förpantning på gårdar i
Gammakils socken i Östergötland jämte hela Bråbygden i Kristdala
socken; fick 1579 11/8 skyddsbref för sina bönder därstädes, medan
han var ute på krigsresa i Lifland, och låg 1580 i borglägret på
Västerås slott. Han har i Reval 1589 15/9 underskrifvit
ridderskapets och adelns supplik till konung Sigismund samt 1593
Uppsala mötes beslut; erhöll konfirmation på Bråbygden af Konung
Sigismund 1594 30/6; s.å. innehade han äfven flera andra hemman i
Kalmar län i förläning. År 1586 11/6 erhöll han "öppet bref på en
by benämnd Polaby, som är nio hakland, att behålla fri i en
behaglig tid". Såväl detta år som de två följande finns skrivelser
anbefallande utbetalningar af fordringar i spannmål för
Ryttmästare Hans Strang. År 1588 29/12 utgafs öppet bref för Hans
Strang, som "nu hafver trolofvat framlidne Anders Bagges dotter",
att igenlösa de af hennes fader bortsatta eller pantsatta
jordagodsen. [Kungl. lifregementets till häst historia, Band V:1,
s 8f.]
"Robert Strangh tillhörde en skottsk släkt, som med Hans eller
Johan Strangh inkom till Sverige under Johan III:s tid. Denne Hans
var under konung Sigismunds tid ryttmästare 'vid Upplandsfanan'
och dog 'den 4 dag jul, som var den 28 decembris år 1609', enligt
grafstenen i Hults kyrka i Småland, hvarest han ligger begrafven.
I sitt gifte med Carin Bagge af Berga, adl. ätten n:r 118, ägde
han flera barn, af hvilka sonen Albrecht, död 1651, som nämnes i
härvarande (Köping) domböcker redan 1633 20/11, och som skänkte
1000 daler kmt till de husfattiga i Köping 1650, var handlande och
borgare i Stockholm. Dennes son Hercules var borgare först i
Stockholm och sedan i Köping; han blef efter farbrodern Welam
Strangh ägare af Flohammars bruk i Västmanland; levde 1669 men var
död 1674 och begrofs å Köpings kyrkogård; gift i S:t Nicolai
församling i Stockholm med Anna Jacobsdotter Schrymfier, i hennes
första gifte, hade flera barn, bland hvilka sönerna Alexander, död
1692, bruksarrendator, och Jakob, död 1706, brukspatron och ägare
af Nyhammars bruk i Grangärde socken, bägge voro borgare i Köping.
En tredje son var Robert, född 1667 16/5."
[PHT 1906 bilaga s 41]
