Khde Ericus Olai Krum

Prästvigd 1632. Återfinns som kapellan i Giresta-Gryta 1639-1654. Han omnämns 1639 bland de präster som skall förordnas till krigsfolket och kan således möjligen någon tid ha tjänstgjort som krigspräst.

Pga "cura ecclesiarum" deltog Ericus Olai i Giresta inte i prästmötet 1643 men var 1646 en av de bästa i examen med "diaconis", de yngre prästerna. Ericus Olai i Gryta var respondent vid sacellanernas möte i Uppsala 1651 och antecknades bland de närvarande vid 1653 års sacellansynod. När han 1650 ansökte om Nysätra fick han en rekommendation av kyrkoherden i Balingsta, Ericus Michaelis Zaebroensis. Denne intygade att Krum hade goda meriter i lärdom och leverne, vilket han erfarit under 18 år. Krum hade då hustru och många små barn, som han ville ge goda skolor.
Vid Ericus Olai Krums tillträde som kyrkoherde i Litslena upprättades 26 Juli 1654 en förteckning över kyrkans inventarier. De flesta föremålen var de samma som i förteckningen 1634. De båda gamla korkåporna fanns kvar medan det nu räknas upp 7 mässhakar och 4 antependier. Bland böckerna förtecknas 1 "skriven sångbok". Silver och pengar förvarades sannolikt i den järnkista med 3 lås som fanns. Kyrkan ägde vidare en "tiggepung" med klocka, 2 ljuskronor, 2 mässingsstakar med 3 pipor och på predikstolen stod 1 timglas och 2 mässingsljusstakar. Det nämnes att socknens hus var odugliga undantagandes tiondeboden. Märkligt nog omtalas inte heller nu någon kyrkklocka. Synemän var kyrkoherden i Veckholm Ericus Abrahami Filmerus och domkyrkosysslomannen Ericus Munck. Filmerus har satt sitt sigill under namnet.

Domkapitlet gav 1661 Krum 5 daler som någon hjälp under hans sjukdom och anmodade övriga kyrkoherdar i kontraktet om bistånd. Han blev 1663 utsedd till predikant vid 1664 års prästmöte, vilket dock blev inställt. Vid prästmötet 1665 frågade han hur man skulle göra med en mansdråpare, som inte ville "stå på pallen" när han skulle göra sin kyrkoplikt. Beslutet blev att man skulle låta göra "en hög bänk ytterst i kyrkan, att han och flere sådana få där höra Guds ord". Vid flera tillfällen fick Krum domkapitlets uppdrag att medverka vid rannsakningar och husesyner (gäller Kapellanen Anders i Altuna 18/5 1659, husesyn i Giresta 5/9 1659, bänkträta i Biskopskulla 12/2 1662, kyrkoherdeval i Enköping 28/3 1663 och husesyn i Hacksta 27/4 1664).

Krum utverkade 13 Nov 1657 landshövding Svante Banérs öppna brev och stadsfästelse av ett brev på att tomt och ägor, som nu kommit ur prästbordets ägo, skall förbli prästbordets egendom.

Vid husesynen i Litslena 4 Nov 1686 noterades att Krum hade byggt bagarstugan, badstugan och ett pörte och reparerat "ladan norr ut" samt anlagt en del av humlegården.

Krums epitafium från 1669 finns i Litslena kyrkas vapenhus och avbildar 8 söner och 4 döttrar.

Uppgifter om barnen skiljer sig mycket från olika källor. Krum skulle enligt en källa ha haft 12 barn vilket kanske skapar förvirring när det gäller barnen och deras födelseår. Men man hade förr tradition att om ett barn dog döpte man nästkommande barn ofta till samma namn, vilket kanske kan vara en förklaring. Herdaminnet nämner endast Olaus, Johannes (Johan), Carolus, Magdalena, Margareta och Karin.
Enligt herdaminnet död efter 4/7 1667 och före 20/4 1668.

Källa:
Helena Lundberg
Elgenstierna
Herdaminne

Alla barn tog namnet Chytraeus.

Sonen Johannes Chytraeus blev huspräst hos Gustaf Posse. Denne Johannes fick efter sin fader en stambok (utlandssvensk stambok som numera finns i Göteborgs stadsbibliotek). Den urpungligen ägare till denna stambok var en Andreas Erici Lilonius Uplandus.

"Det egenartade släktnamnet Chytraeus har länge varit känt på Dal och det har lockat till ett studium av såväl ämnets som släktens historia. Äldste stamfadern för släkten och den gren av denna, som i slutet av 1700-talet kom till Dalsland, är Erik Olai Krum, som prästvigd 1632, först var komminister i Girestads församling, Upsala Stift, och därefter kyrkoherde i Lietslena pastorat av samma stift. Med sin hustru hade han tre söner, Olof, Carl och Johan, vilka antogo namnet Chytraeus. Anledningen till att bröderna togo sig detta namn, känner man icke. Hade det möjligen funnits inom faderns eller moderns släkt, eller kan en vid Uppsala universitet år 1625 studerande Jacobus Chytraeus ha någon andel däri? "
Källa: Bäcke-boken (1977:453-454) ”Släkten Chytraeus” (Ivan Löfgren)