Henrik Lejonet (tyska: Heinrich der Löwe) av huset Welf. Hertig av Sachsen 1142-80 och av Bayern 1156-80. Son till Henrik den stolte. Henrik har betecknats som den mest intressanta gestalten bland de medeltida tyska feodalfurstarna. Skälet är den centrala roll han spelade för den tyska expansionen öster om Elbe som tog sig uttryck i bl.a. korståg mot de slaviska venderna kolonisation av nya landområden och anläggning av städer och kyrkliga centra. Henrik grundlade München och gynnade på allt sätt Lübeck som han 1158 förvärvat av greve Adolf av Holstein. Hans egen residensstad Braunschweig hade nu sin första blomstringstid. Henriks växande makt upplevdes emellertid som ett hot av kejsar Fredrik I Barbarossa vars italienpolitik utgjorde ett konkurrerande alternativ till Henriks östpolitik. Kejsaren genomdrev att Henrik 1180 förklarades i riksakt och fråntogs sina län; endast sina arvländer Braunschweig och Lüneburg fick han behålla. Källa: "Nationalencyklopedin" Även gift med 2:o Germaine Clementia av Zahringen 3:o Mathilda Plantagenet och med henne Rikissa och kung Otto IV. |