Kung av Danmark Sven I Tveskägg (Haraldsson)

På den här tiden hade Skåne sin egen kung, som lydde under Danmarks
härskare. Tveskägg ville inte ha någon konkurrens, så han avsatte
skånekungen Strutharald och lät honom bli jarl istället.

Under Sven Tveskäggs ledning anföll en väldig vikingahär England år 994; i anfallet deltog också den norske kungen Olav Tryggvason och det är inte otroligt att även den svenske kungen Olof Skötkonung var med. Medan han var borta tog svearnas
kung, Erik Segersäll, makten i Danmark, men han avled bara ett år
senare.

När Tveskägg kom hem fick han emellertid slåss mot Segersälls son Olof
Skötkonung, och flera hårda strider utspelade sig vid Hedeby. Till
slut möttes de två för fredsförhandlingar, och man kom överens om att
lägga ner vapnen. Tveskägg sparkade ut Gunhild och gifte sig istället
med Skötkonungs mor Sigrid

Sven Tveskägg hade länge funderat på England. Han hade angripit London redan 994 och visste, vis av många danagälder, att en engelsk kung kunde klämma fram många vackra slantar. Varför nöja sig med en del av dem? Varför inte bli kung av England själv och ta dem allihop? Dessutom hade Sven vissa personliga aversioner mot den engelske kungen Ethelred.
Det var Ethelred som anstiftade masslönnmorden på danskar 1002 och ett av offren var Svens syster Gunnhild. Han genomförde, som den duktige härförare han var, ett snabbt och klokt fälttåg. Snart flydde Ethelred till sin svåger i Normandie.

Sven Tveskägg hade nått sitt mål och utropades till Kung över England 1013, men när han hade alla dessa rikedomar framför sina fötter, dog han den 3 februari år 1014.

Hans son Knut den store tar över styret av England år 1016 efter att han upprepar sin faders bedrift att återerövra England. Knut den store Kung av Danmark och England
hinner med att erövra Norge 1028 innan han dör . De ockuperade
områdena fördelas efter Knut den stores död mellan hans söner. Slutet
på nordbornas härjningar i England kom år 1066 då Vilhem Erövrare
segrade över Harold Godvinson i slaget vid Hastings