Mot slutet av 1000-talet kom Inge i konflikt med den norske kung Magnus Barfot, som gjorde anspråk på allt land väster om Vänern. Magnus anföll Västergötland, men blev slagen av Inges folk, och fred slöts under bemedling av danske kungen Erik Ejegod vid kungamötet i Konungahälla (Kungälv) år 1101. Som pant för freden gav Inge sin dotter Margareta till maka åt Magnus Barfot. Hon kallas därför i historien Margareta Fredkulla. Han var måttligt intresserad av sin nya maka och försvann till havs västerut, där han lagt under sig Orkneyöarna, Hebriderna och ön Man. Han hade fått sitt tillnamn Barfot, därför att han under vistelse i Skottland tillägnat sig seden att gå klädd i kilt. Han deltog i krigsföretag mot Dublin och fortsatte sen till Ulster. Där föll han i ett bakhåll och dog 1103. Samma år 1103 dog nämligen danske kung Erik Ejegod på Cypern under en pilgrimsresa mot Jerusalem, och i Danmark valdes hans bror Niels till kung. Niels gifte sig med Margareta Fredkulla från Norge och hon gladde snart danskarna med en tronföljare, som fick heta Magnus. |