Kung av Götar och Svear. Sveriges första konung.
(Källa: C. M. Munthe, Vore Fælles Ahner, Gustav E. Raabe, Cammermeyers Boghandel.)Erik Emundsson, kan även ha kallats för Erik Väderhatt. Tillnamnet syftar då på att han hade god vind under sina vikingatåg på andra sidan östersjön. Erik som regerade i slutet av 800-talet var enligt Ynglingasagan också kung över Västergötlands, Dalsland, Bohuslän och Värmland. Enligt samma saga förlorade han allt detta utom Västergötland till Harald Hårfager när denne enade Norge.
Om Harald 'Hårfager' heter det, att han, genast efter mötet i Wermland med Erik Edmundsson 'Wäderhatt' och kalaset hos Åke Bonde, underlade sig hela det landet.
Torgny lagman tog till orda och sade: 'Annorlunda är nu sveakungars sinnelag än det förr haver varit. Torgny, min farfader, mindes Uppsalakungen Erik Emundsson och sade om honom, att medan han var i sin lättaste ålder hade han var sommar krigshär ute och lade under sig Finland, Kyrialand, Estland, Kurland och många andra länder i öster; dock var han icke så högmodig att han ej ville lyssna till de män som hade något viktigt att framställa för honom. (Källa: Den svenska historien sid 80, Alf Henriksson)